Historik

Sverige och Tyskland var ledande i att utveckla simhoppet i slutet av 1800-talet. Medan andra länder tävlade i dykning och plunging, fokuserade man här på ”fancy diving” (findykning). Gymnaster tränade trick och volter för att landa mjukt och lade grunden till den sport vi känner idag.

Simhopp gjorde entré på det olympiska programmet redan 1904 i St. Louis, USA. För damer introducerades dock sporten först åtta år senare, vid OS 1912 i Stockholm. Den första kvinnliga OS-guldmedaljören i simhopp var svenskan Greta Johansson. Grenen genomgick inga större förändringar förrän vid OS i Sydney 2000, då synkroniserad parhoppning introducerades.

Genom åren har simhopp utvecklats från en sport med fokus på estetik och balans till att bli en av de mest tekniskt avancerade grenarna inom vattensporter. Modern teknik har spelat en viktig roll för att förbättra träning och prestation, bland annat genom användning av videoteknik för att analysera hopp i detalj samt träningsmetoder på land, såsom trampolin och torrsvikt.

Simhopp är idag en av de mest sevärda grenarna vid OS, där spektakulära hopp och en hög grad av svårighet fångar publikens uppmärksamhet. Dessutom fortsätter sporten att inspirera ungdomar världen över och är idag en viktig del av många simföreningars verksamhet – både som tävlingssport och som en rolig introduktion till vattenaktiviteter.